Framsteg i det gemensamma arbetet för sundare ”trubbnosar”!

Efter förra sommarens ”trubbnosupprop” angående trubbnosiga hundar bildades arbetsgrupper kring olika aspekter på ”trubbnosfrågan”. Nu, ett knappt år efter uppropet, har arbetsgrupperna levererat konkreta resultat i form av bland annat ett hälsointyg inför avel och ett valpbesiktningsintyg som bättre ska fånga upp valpar med överdriven exteriör. SKK har också gjort ett generellt uttalande om hur avel med brakycefala hundar i fortsättningen ska bedrivas.

Arbetet i de sex arbetsgrupper som startades hösten 2015 på uppdrag av Samverkansgruppen för hundvälfärd, har resulterat i såväl konkreta resultat som förslag till fortsatt arbete, några exempel:

  • Ett hälsointyg att användas inför avel med hund av kortskallig/trubbnosig ras har tagits fram.
  • SKKs valpbesiktningsintyg har reviderats för att bättre fånga upp valpar med överdriven exteriör.
  • En sammanställning av förekomsten av operationer på grund av andningsproblem pågår.
  • En brakycefalkongress för veterinärer kommer att hållas i september 2016.
  • En informationsartikel om den hundsmuggling som förekommer inom flera av de berörda raserna är under produktion.
  • Ett informationsmaterial om andningsproblematik riktat mot marknadsförare/reklamfirmor för att minska förekomsten av bilder på överdrivna hundar med andningsproblem i media, reklam och mode är under produktion.

Uttalande efter brakycefalkonferensen
Efter den konferens om kortskalliga/trubbnosiga hundar som hölls i slutet av februari uttalades att:

”Det är aldrig förenligt med Djurskyddslagen och SKKs Grundregler att till avel använda djur med kliniska problem som kan förknippas med kortskallighet.
För att minska förekomsten av hälsoproblem som kan förknippas med kortskallighet måste avelsurvalet ta större hänsyn till de generella parametrar som påverkar andningsförmågan såsom vidden på näsborrar, nosens längd, bredd och djup, utrymmet i mun och svalg, luftstrupens bredd och fasthet, bröstkorgens volym samt rasspecifika förhållanden.
Ett antal åtgärder presenterades också. Bland annat framgår att man fortsättningsvis ska ”premiera och prioritera friska hundar med mindre utpräglad kortskallighet i avelsarbetet för att minska hälsoproblemen i aktuella raser med beaktande av korrekt rastyp.”

Fortsatt arbete i Sverige och internationellt
Hundavel är en internationell angelägenhet och utan samarbete över landsgränserna minskar förutsättningarna att nå konkreta resultat drastiskt. Arbete bedrivs bland annat inom Nordisk Kennel Union samt inom ramen för den internationella organisationen International Partnership for Dogs.

Samtidigt arbetar ras- och specialklubbarna inom SKK-organisationen vidare med att utbilda uppfödare och anpassa de rasspecifika avelsstrategierna (RAS). För organisationens uppfödare börjar nu det spännande, svåra och mycket viktiga uppdraget att omsätta ny kunskap och avelsstrategier i praktiskt avelsarbete, ett arbete som SKK-organisationen kommer att avsätta resurser för att på olika vis stötta.

Bakgrund
Svenska Kennelklubben, SKK, har under lång tid arbetat för att minska förekomsten av exteriöra överdrifter, det vill säga när hundars utseende blir så överdrivet att hälsoproblem riskerar att uppstå, bland annat genom införandet av Särskilda rasspecifika domaranvisningar (SRD). Organisationen har också arbetat specifikt med den andningsproblematik som kan förekomma hos trubbnosiga/kortskalliga hundar genom att ta fram en film om att bedöma hundars andning men även genom mer rasspecifika projekt.

Sommaren 2015 skrev ett stort antal svenska veterinärer ett öppet brev – det så kallade ”trubbnosuppropet” – med SKK och Jordbruksverket som mottagare. Veterinärerna efterlyste ett utökat samarbete för att minska förekomsten av de andningsproblem hos ”trubbnosiga” hundraser som man såg på djurkliniker och djursjukhus. SKK välkomnade veterinärernas önskemål om utökat samarbete och under hösten 2015 beslutade Samverkansgruppen för hundvälfärd (bestående av representanter för SKK, Jordbruksverket, SVF/SVS* samt SLU) att tillsätta sex samverkansgrupper för att arbeta med de frågeställningar som belystes i ”trubbnosuppropet”. Arbetsgruppernas sammansättning är anpassade efter gruppernas behov med bland annat representanter från SKK, Jordbruksverket, veterinärkåren samt berörda ras-/specialklubbar.

* SVF – Sveriges Veterinärförbund, SVS- Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap